Jag satt bredvid Sofia i bussen och vi vilade för det mesta. I bussen fanns en mikro och jag testade den för att värma min gröt även om chauffören sade att den inte fungerade men det gjorde den tammefan nog. Jag kände mig ganska nöjd med min varma risgrynsgröt på morgonen.
I bussen anmäldes att vi snart skulle komma fram och även om jag inte riktigt hade sovit mycket, blev jag helt jätte pigg och taggad för dagen. När vi åkte under en port med texten "Disneyland", lampor och en massa bilder på figurer, fattade man att det på riktigt snart är sant att vi besöker Disneyland. Vi kom fram kl. 10, bussvärden delade ut biljetter till oss och sedan var det fritt fram att spendera dagen ända till 18.30 i Disneyland.
Det var ännu en bra bit tills vi var framme i parken men runtom hördes Disney- och julmisik och fiilisen bara steg. Jag hoppade, dansade och sjöng med vissa låtar. Vi fyra var alla som små barn igen. En turkisk flicka, Isil, utbytesstuderande i Lille, anslöt sig i vår sällskap och var med oss hela dagen. Hon var också på cicevoyages resan. Jag tyckte lite synd om henne eftersom vi fyra, Sofia, Pat, Iara och jag, är så nära och hade våra gemensama grejjer och i många attraktioner sitter man alltid två och två.
Genast när vi kom in i parken, kändes det som om man anlänt i en sagovärld, alla färger, dekorationer, figurer, byggnader, musiken... Ljuvligt! Redan vid första attraktionerna märkte vi att vi inte på något sätt kommer att hinna se allt på en dag. Parken är enorm, människor fanns överallt och köerna till alla attraktioner var åtminstone 50 minuter. Det fanns möjligheter för en "fastpass", ett slags förkörsrätt till attraktioner, men de var bara vissa tider och man måste vara tidigt ute med att ta dem. Det krävde lite planerande.
Vi började med Space Mountain, som var en fartfylld berg- och dalbana i rymden. Den var toppen! Efteråt skådade vi Prinsessornas parad och lunchade. Om en stund började det snöa, men det var av skum och såg väldigt fint ut. Vi tog en fastpass för Indiana Jones banan och for till Pirates of the Caribbean båten under väntetiden. Kön dit var 60 min och efter 50 min köande anmäldes ett tekniskt problem och att alla måste lämna attraktionen. Det harmade lite efter köandet men Indiana Jones efteråt var häftig.
Hela Disneyland området var alldeles fantastiskt med alla dess byggnader, dekorationer och detaljer. Alice's Curious Labyrint var väldigt söt. Vi ville besöka Le pays de contes de Fées, en sagorunda, men den stängde också p.g.a. tekniska problem.
Sofia och Isil köpte åt sig fina glassar, jag en stor Gaufre (våffla) och Iara ett karamelläpple. Till näst for vi och köade (50 min) för Phantom Manor, ett spökhus. Den var fint gjord och man rörde sig både till fots och i vagn. Banan stannade en tid i ett skede och det anmäldes att det är ett litet problem som snabbt ska fixas. Big Thunder Mountain, var också ännu en bana vi absolut ville åka. Kön var 70 min men med musik loh sällskap är det inte så farligt att köa. Vi brukade utnyttja köerna för våra mellanmål. Sedan när de anmälde efter 50 min köande att denna attraktion har tekniska problem och måste stängas, blev vi nog lite besvikna.
Disneyslottet och alla ljusen i mörknet var en otroligt vacker syn. Det var en helt obeskrivlig känsla och jag blev emotionell igen. Sista attraktionen vi skulle till och dit vi också hade fastpass var Star Tours men kön var ändå för lång för att vi skulle hinna i tid tillbaka till bussen. Istället hann vi gå lugnare längs huvudgatan med alla juldekorationer, ljus och butiker.
Trots oturen var besöket lyckat och med dessa underbara vänner kan det inte bli annat än bäst. Vi hade också tur med vädret. Det var varmt, 12 grader, och vackert. Det blev ännu helt massor som jag skulle ha velat besöka och vi hann inte riktigt alls kolla in butiker. Detta var den sista längre resan vi gjorde tillsammans alla fyra före Sofia åker.
I bussen var vi ganska trötta. Vi vilade för det mesta, åt och jag skrev. Cicevoyages' traditionella lotteri ordnades igen och Sofia var lycklig och vann en Disney plånbok. Alla resenärer fick en slickepinne.
Väl framme i Lille sade vi hejdå till varandra med kompisarna. Det var en underbar och sagolik dag! Familjen hade inte behövt clion under hela dagen så den befann sig ännu vid Trois Suisses så jag tog mig hem med den.
Föräldrarna och Martin var ännu uppe när jag kom hem kl. 23. Jag berättade kort om dagen och tog kvälls-/nattmål. Sedan chattade jag ännu en liten stund för att varva ner mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar