Med Alice åkte vi hem emellan för att hon inte hann borsta tänder och efterom vi inte genast hittade hennes glasögon. Vädret var inte heller så hävt så vi lekte inomhus istället för att bli i parken. Hon var så nöjd när jag kunde göra le moteur på trittinetten hela vägen hem och tillbaka. På hemvägen sa Alice till mig att hon tycker att Mamu, Papu och Valérie är snällare än jag. Det är på sätt och vis förståeligt eftersom mor- och farföräldrar brukar vara snälla och man träffar dem inte varje dag, i motsats till mig. Ändå kändes det inte så kul för vi höll just på att åka le moteur tillsammans, men hon är ändå bara 5. Är jag månne för sträng eller elak?
Mamu och Valérie kom en timme senare än normalt, på samma gång som Martin, eftersom Valérie hade något arbetsärende. Tills dess lekte vi skola med flickorna. Konstigt nog gillar de det även om de själv går i skola. Jag var lärarinnan och gav dem olika uppgifter att färglägga, ringa in och räkna. Om man gjorde dumheter hamnade man i skamhörnan.
Även Céline och Anthony kom hem för att luncha. Det är sällsynt att vi är åtta personer runt bordet lunchtid. Mamu hade förberett någon köttbullsgryta och Anthony gick snabbt till bageriet för att köpa baguetter och en efterrättskaka. Bageriet i Linselles är faktiskt fint och har ett stort urval. De har mycket kunder.
Efter en utdragen, trevlig och typiskt fransk lunch tog jag bussen först 14.08 till Lille. Jag gick dit för att träffa Roberta men vi hann inte ses så länge efterom hon måste åka hem tidigare än vanligt. Då vi sneakade in på toa till ett café såg jag fyra flickor som talade engelska och så började jag tala med dem. Kanske jag var lite påträngande men de var jätte trevliga.
Dessa flickor, Blaire, Charlotte, Kate och Sarah, kommer alla från England, är runt 20 år och arbetar som "language assistants" i skolor. Det finns många sådana här, berättade de, och huvudsakligen från England och USA. Det är något program som man kan ansöka till om man är språkstuderande på universitet och de får lön för det. När Roberta åkte hem, blev jag med dem och snackade en tid och yrade runt i Carrefour. Kul att också träffa andra utlänningar än au pairer.
Hemma hade Clé en kompis, Lili, övernatt och det var full rull i gång i huset. Malou hölldes ständigt i mitt rum eftersom hon är rädd för Theo. Mamu begärde om jag kunde ge mat år Malou i mitt rum. Endast då när hon hoppar upp på min iPad när jag håller på och t.ex. läsa spanska på duolingo och det skiter sig p.g.a. att katten rör skärmen, eller då hon andas sin illaluktande andedräkt i mitt fejjs, är hon jobbig. Annars är hon supersöt och sällskaplig.
Nu har jag redan tre olika stamkort till affärer här i Frankrike, Simplymarket, Carrefour och Paul. Ända sedan väldigt liten har jag samlat på gamla plastkort och jag har redan ganska mycket. Dessa franska kort kommer sedan vara som juveler i min samling 💎.
När alla hade kommit hem, åt vi Lasagne och kakrester från lunchen som efterrätt. Onsdagar är vi alltid många vid matbordet. Efter att ungarna gick och lade sig och Mamu och Valé åkte hem, gick jag ut och gå 10 min för att lugna ner mig och för att sova bättre. Jag var jätte trött ikväll. Förra natten hade jag igen svårigheter med att somna.
Jag ser mycket fram emot morgondagen och veckoslutet. Imorgon är det tyvärr min sista franskakurs men efteråt ska Sofía (Spanien) och jag snabbt träffas med Marek, varefter vi ska träffas med de andra någonstans. På veckoslutet ska jag till Paris! 😊
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar