Hela dagen räknade jag bara timmar tills jag äntligen skulle få se pappa.
När jag just hade fört flickorna till skolan och var på väg hem med trottinettarna, ringer telefonen och numret började med +358. Det var pappa! Han hade just anlänt och var ca 100m från mig. När jag såg honom smällde jag på luren och skyndade mig för att krama honom. Vi stod länge och kramades och jag bara grät av lycka. Sedan gick vi snabbt hem via, Martin var hemma och under den tiden kom också Anthony från en länk så de hann hälsa på pappa. Efter det stack vi genast till Lille. Vi hade inte så mycket tid efterom jag skulle vara tillbaka i Linselles för att plocka upp flickorna från skolan kl. 16.30.
Efter en stunds yrande, parkerade vi bilen i Euralille och gick ut på stan. Jag ville snabbt visa de allra viktigaste platserna i Lille. Vi gick och tog någon sandwich och Tartelette au chocolat som take away från Paul, som verkar vara en känd bagerikedja i Lille eftersom de har försäljningsställen lite här och där. Däremot hade jag aldrig ännu besökt Paul och det kändes som ett bra läge nu med pappa.
Vi yrede runt lite både i gamla stan, i nyare delar och besökte en katedral, Notre Dame de la Treille, som var väldigt vacker. Vädret var helt perfekt!
I parkeringshuset stötte vi på ett ganska komiskt konstverk.
På hemvägen var det hemsk rusning för att komma ut ur stan och jag började bli rysligt nervös för att inte hinna plocka upp flickorna i tid. Jag blev lite försenad men det verkade inte vara så farligt. Clé väntade med Filippine och de åt pain au chocolat tillsammans eftersom inte heller Filippines mamma ännu hade kommit. Clé var väldigt nöjd över att tillbringa lite extra tid med hennes kompisar, puh, som tur. Alice var inte heller den sista som väntade i klassen. Innan lärarinnan kallade ut henne, stod jag och grimaserade åt henne i fönstret och hon bara skrattade. När hon kom ut ur klassen hoppade hon i famnen och kramade. Min försening var alltså inte allvarlig men tjejerna var lite besvikna över att jag inte hade tagit trottinettarna till skolan.
Vi åt undantagsvis mellanmål framför tv:n eftersom Martin nu var hemma och eftersom det var fredag. Sedan efter en stunds grälande om att städa och sluta titta på tv gick jag ut med flickorna en stund för att leka på teampolinen innan de skulle ta ett bad. Vi lekte ponyridning på trampolinen och sedan blev det lite brått med badet innan pappa skulle komma. Båda väntade på att träffa min pappa och de skyndade sig eftersom de inte ville vara nakna när pappa kommer.
När pappa kom, sprang jag igen och krama honom och började runda nr två med tårar. Jag var så lycklig! Pappa hämtade finskt karkki åt både föräldrarna och barnen och sedan hade vi en gemensam appero på gården. Det var väldigt trevligt och barnen lekte ute. Jag är glad att pappa nu har sett var, hur och med vem jag bor.
Om en tid startade vi med bilen mot Saint-Omer, där vi övernattade första natten. Från Linselles tog det ca 1h och bilresan babblade vi och lyssnade på musik. I Saint-Omer övernattade vi på Hotel Bretagne, som var ett riktigt mysigt hotell. Vi hade en liten kvällsmål på hotellet och jag hade som överraskning med mig de belgiska specialölarna från Gent. Pappa gav en namnsdagspresent från hela familjen till mig. Det var en Holebrook tröja, som jag hade tyckt väldigt bra om i sommar. Den är jätteskön.
Vi gick på en kvällspromenad för att kolla in staden som vi hade anlänt till. Saint-Omer visade sig vara större än vi hade förväntat oss och här finns mycket gamla fina byggnader. En fin stad. På en fredag kväll gick det riktigt livat till i vissa kvarter. Musik och en hel del människor. Vi gick förbi lokala notre dame och hörde någon spela orgel inne i kyrkan. Orgelmusiken var väldigt dramatisk och ekade ut. Det var helt mörkt och klockan var 23. Det känndes som om vi skulle ha blivit teleporterade till transsylvanien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar