2.10 - Bobbiga barn

Martin stannade hemma idag. Anthony gick till läkaren med honom på förmiddagen och kommer hem och svänga dagen. Jag sade nog att jag kan försöka komma snabbt tilbaka från Lille efter kursen om jag behövs men Anthony sa att Martin inte har något emot att vara en stund ensam på eftermiddagen så jag blev i Lille med kompisar.

På lektionen hade vi hörförståelse, presentationer och sedan behandlade vi le discours rapporté, vilket innebär indirekt anföring. Det var inte lätt. Nästa gång ska vi ha ett skriftligt prov på le passé (förfluten tid) och discours rapporté. 

Vi träffades som vanligt vid Lille Gare Flandres och så gick vi omkring en stund tills vi sen bestämde vart vi skulle äta. Det är jobbigt ibland att vara den som kontaktar folk och tar initiativ om folk inte kommer i tid till träffarna för sen väntar alla på en viss för att träffas någonstans igen. Alla känner inte till staden så bra, inte jag heller, och sen när man ska texta och ringa för att förklara att man är i något mysigt café i gamla stan, som har en massa små gator kors och tvärs, blir det lite svårt. Hur som helst, hade vi en trevlig eftermiddag med de andra au pairena(Sofia, Brittany, Rose, Roberta och Nielisson), när alla hade äntligen hittade varandra.

(Rose, Sofia, jag, Nielisson, Brittany)

Nielisson (Brasilien) är en kille, från min franskakurs, som också är au pair i regionen. Han har varit här redan sju månader och bor en bit utanför Lille på landet. Han frågade mig om vi brukar träffas med andra au pairer och jag bjöd naturligtvis med honom idag och lade till honom i vår facebook grupp, där vi alltid skriver om våra träffar. Tyvärr hittade han inget vettigt att äta i caféet dit vi var eftersom han då sade att han är vegan.

Hemma hade jag en sjuk stackars Martin, som satt och tittade på tv. Jag hämtade normalt flickorna från skolan och vi hade goûter. För Martin förde jag något till soffan och värmde varm mjölk alltid nu och då. Ikväll lagade också middag eftersom Anthony meddelade att han skulle komma en timme senare än normalt. Martin klarade inte av mycket alls eftersom han hade så sjukt i halsen. Sofia berättade att också ett av hennes barn är sjukt. Det är någon bobba på gång.

På kvällen surfade jag på olika övernattningsställen för pappa mig imorgon. Imorgon ses vi äntligen. Jag längtar helt otroligt mycket. Ikväll gick jag rättså tidigt och lade mig eftersom jag nu hade möjlighet och för att morgondagen skulle komma snabbare. ;)