Snart när familjen åkte iväg hade jag huset helt för mig, lugnt och skönt. Jag hade lov att bjuda några vänner hit så jag ordnade en crêpes måltid med kompisar. Före det höll jag på med skriverier och lagade plättdegen. Pat kom allra först. Det var faktiskt länge sedan vi hade träffats sist och vi hade massor att tala om. Vi började redan laga crêpes och om en stund kom Miriam och Laura. De hämtade med sig nutella och sist kom Marine. Jag var faktisk glad att hon också ville komma även om jag hade bara mina utländska kompisar här. Vi började äta nästan genast när alla hade kommit. Vi hade många olika syltar och nutella. I början var stämningen lite spänd men alla slappnade av om en tid. Vi talade mest franska och lite engelska. Vi satt faktisk länge och åt och jag åt mig övermätt med plättar, mer än alla andra, och mådde lite illa efteråt. Men jag vet att det för mig bara gör gott och jag älskar ju crêpes.
Laura måste gå hem ganska snart men de andra blev ännu ett tag. Vi babblade länge och planerade att gå ut ikväll. Jag visste inte riktigt vad jag skulle klä på mig men jag hade tre smakdomare som hjälpte mig välja en outfit för kvällen.
När väninnorna tog sog hem gick hem, Miriam gick, Marine körde och Pat tog bussen, gick jag ut på en avslappnande promenad med musik i öronen. Familjen hem under tiden och de hade t.o.m. hämtat en souvenir åt mig från Brugge, en liten mjölkchokladplatta med texten Brugge på. Sedan kände jag lite saknad hem så jag skypade med mamma en stund. Efter samtalet och maten kändes det också bättre att gå ut för kvällen. Jag fick ta clion, som nu hade full tank. Mirian och Pat kom med på vägen och vi var alla helt fiiliksissä för att gå ut.
Vi åkte till Vieux Lille till Pats bekanta, Itaca och Leo, för att umgås kvällen. Sebastian var också där. Åt oss bjöds små appéros och Sebastian hade hämtat Gouda och Stroopwafels från Holland. Vi hade en väldigt angenäm kväll med skratt och intressanta diskussioner och stannade ganska länge. Itaca och Leo var faktiskt trevliga. Itaca är hemma från Spanien och Leo, hennes pojkvän, är fransman.
Miriam, Pat, Sebastian och jag fortsatte sedan för att gå ut och dansa. Det tog sin tid innan vi hittade en parkplats nära Rue Solferino. Sebastian åkte dit med cykel och så träffades vi i Le Zeppelin, där vi stannade en stund för Sebastian och Miriam beställde drickor. Vi träffade ett trevligt gäng i källarvåningen och började prata med dem. De var unga studeranden från Lille. Pat, Miriam och jag ville fara ut och dansa och Remy, en av pojkarna som jag hade talat med en hel del, kom med oss till en klubb, Le network. Sebastian verkade trivas riktigt bra med de andra och stannade. Håppas allt gick bra med honom.
I Le network var musiken riktigt bra och framför allt vi flickor dansade mycket. Remy dansade också lite med oss men han verkade lite trött. Miriam hittade någon typ, som hon talade med resten av tiden. Pat dansar som en gudinna och fick alltid emellanåt beröm av olika typer. Klockan gick och vi började ta oss hem även om vi just hade riktigt roligt. Remy var riktigt trevlig och vi bytte numror.
När vi åkte hem var jag faktiskt trött. Som tur hade jag sällskap och musik i bilen så att jag hölldes vaken. Ursprungligen hade jag inte planerat vara ute så länge men åtminstone var det en bra kväll. Jag droppade av vännerna och kom hem kvart före fem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar