Medan jag åt morgonmål läste jag spanska med duolingo. Jag lyssnade sedan på musik och studerade lite före jag skypade lite med mamma, som för stunden befinner sig i Barcelona.
Till lunch åt vi Tomates farcies, varefter jag lät ungarna titta lite på TV, medan jag städade köket och sedan spelade vi Pouet! Pouet! (pantomim).
Just när vi skulle ta oss till skolan, sade Clé att hon behövde ett målarförkläde för i eftermiddag till skolan. Hon provade snabbt de gamla förklädena hemma men alla var för små och så gick hon och letade efter mammas målarskjorta. Vi sökte även på vinden efter för stora t-skjortor, men utan framgång. Vi började redan ha väldigt bråttom och så ringde vi snabbt Céline och hon förklarade hur vi bara hittade någon av hennes äldre t-skjortor. Flickorna åkte med trottinetterna och jag sprang till skolan. Klockan ringde just när vi såg skolan och dörrarna stängdes men som tur var där någon annan som hade kommit lite sent och öppnade dörren för oss. Clé började redan vara helt i panik men hon hann väl. Alice behövde ännu på toa före men hon blev ej heller mycket försenad. Det var en minipanik för mig också.
Sedan när jag kom hem hade jag några facebook meddelande av Iara, Pat och Sofia om att vi skulle träffas i Lille i eftermiddag och om 10 min lämnade jag huset igen. Jag hade också behov av att gå och fixa ett nytt busskort. När jag hade suttit en stund i bussen, kom jag på att jag inte alls hade betalat, men lät det sedan bara vara och som tur kom ingen kontrollör. Usch vilket badass beteende av mig!
Vi träffades väldigt kort med kompisarna i ett café nära Gare Lille Flandres. Det var skönt att träffas ens snabbt. Sofia berättade sorliga nyheter för oss, att hon inte återvänder hit efter julen. Hon har tagit beslutet främs p.g.a. transportförbindelserna från Mouvaux och för att hon känner att hon gör mera nytta annenstans. Jag blev väldigt ledsen men respekterar hennes beslut och är glad att hon först ville berätta om det för Iara, Pat och mig. Med familjen här och i Sverige hade hon diskuterat saken redan. Jag vill absolut att hon ska vara lycklig men jag kommer att sakna henne.
Det kändes skönt att stiga i bussen och bara pipa med sitt busskort igen. Visst kostade det ju att laga ett nytt, överföra abonemangen och låsa det gamla kortet, men det är värt det.
Till goûter lagade jag igen tartines surprises. Flickorna tittade ett avsnitt Fifi Brandacier (Pippi Långstrump) och sedan var det dags att tvätta sig. De lekte länge tillsammans i badet överraskande lugnt, men när det var dags att tvätta sig blev det ett himla liv. Efter badet klädde flickorna upp sig lite eftersom familjen var på väg till vänner för kvällen. De satte t.o.m. lite smink.
När Anthony kom hem, hade han Malou med sig i en bur. Henne hade opererats bort en böld och hade nu en tratt runt huvudet. Clé och Alice började gråta hysteriskt för de trodde att hon snart skulle dö. Det var sedan ett förklarande för Anthony och mig.
När Céline också kom hem gick de ganska snart iväg. Jag gick inte med dem eftersom jag ville förbereda allt för imorgon och gå vettig tid och sova. Jag blev först och gullade lite med stackars Malou, som bara yrade runt förvånat.
Ikväll kokte jag risgrynsgröt till mig själv. En njutning! Sedan satt jag vid datorn och surfade olika attraktioner i Disneyland och chattade med Greta.
Såja, allt packat för Disneyland utfärden imorgon, varma kläder, något att äta, att göra i bussen och ivrigt humör. Jag tror att resten av kvällens risgrynsgröt också går att äta som kall på resan. Hur ska jag kunna somna nu och stiga upp om sex timmar!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar