11.1 - Serieyrsel med pappa i Bryssel

När pappa väckte mig, hoppade jag till och började förbereda mig. Efter ett sent och gott morgonmål lagade vi oss iväg mot comic strip museum, som befinner sig helt nära hotellet.

Genast vid ingången till muséet fanns Tintin raketen och den måste man ju bara ha foto på.

Pappa hade en challenge med Lucky Luke.

Den här bilden föreställer comic muséet i serieform.

Det fanns en massa olika serietavlor, humoristiska och dramatiska, historiska och kritiska och med både kändare och mindre kända figurer. I Belgien och Frankrike spelar serierna en viktig roll och både unga och gamla läser serieböcker av olika slag. Utbudet är brett och det finns något för var och en.

(Tavlan visar de olika figurerna i alla tintin böcker)

(Hej Anton!)

(Karta över Smurfvärlden)

Det fanns även en utställning, där de hade samlat serier från olika platser i Bryssel. Vi råkade hitta en med restaurangen À la Mort Subite, som vi hade besökt igår.

Muséebesöket var faktiskt intressant, lärorikt och roligt. Utställningarna var mångsidiga och det fanns något för både yngre och äldre, seriens historia, ritningsprocess, olika seriegenrer, Smurfarna, Tintin, serien i Bryssel och information om olika serietecknare. Efteråt kunde man också gå och läsa i en läsesal. 

Stöd för terrorhändelserna i Paris syntes också här i muséet, riktigt rätt ställe. De hade en skärm med en video, där en penna ritade och skrev allt möjligt. Även på huvudgatan i centrum syntes ställningstagandet.

Vi gick och på paus och käka till Cheese Cake Cafe, vilket var en riktigt mysig restaurang med stort utbud.

Vi njöt av god mat, dricka, stämningen och ett lyckat veckoslut. Pappa smakade på någon ny ölsort och det jag drack var inte mjölk, utan kokosmjölk, som var faktiskt riktigt gott.

Sedan började det vara dags att så småningom börja packa ihop och ta sig till metrostation Merode, därifrån jag sku hoppa i blablacar skjutsen. Vi hade bra med tid och tog det riktigt lugnt och gick längs mindre vägar och parker ditåt.

En palm i januari?

(Ett Gargamel torn mitt i en park)

Det var en man i en liten paketbil som sålde våfflor och glass. Han hade inte mycket kunder alls och verkade nöjd med en kund och pappa köpte åt mig ännu en belgisk våffla med choklad. Det är nog något obeskrivligt gott.

Pappa följde mig till min skjuts, som åkte 16.30. Även om det alltid är ledsamt att säga hejdå, kändes det nu lite lättare eftersom vi kunde säga, "ses igen om två veckor 😊". Jag är väldigt lycklig och tacksam över att vi kunde täffas. Det hjälper mycket mot min saknad om jag kan träffa min familj ibland med jämna mellanrum.

Från Bryssel är det bara 1h 15 min till Lille och hemfärden gick riktigt bra. Jag var enda passageraren med Rebecca, en väldigt trevlig fransk medelålders kvinna. Vi pratade hela vägen och det kom fram att hon bor i Bondues, bredvid Linselles, och hon körde mig hem ända till dörren. Det var verkligen tur jag hade för annars skulle jag ha varit tvungen att vänta på bussen till Linselles en timme i Lille.

När jag kom hem in igenom dörren, sprang alla tre barn ropandes "Amandaaaa" och krama mig. Det var en ljuvlig välkomst efter att jag just sagt hejdå till pappa. Anna och Yoann var på besök för att äta Galette des Rois. Clé och Alice hade lagat ett paket åt mig och de ville att jag öppnade paketet med detsamma. Lådan var full med teckningar och vi gick genast, efter att jag bara sagt hej åt Céline, Anthony, Anna och Yoann, till mitt rum för att dekorera det med ritningar. Det blev riktigt fint!

Anna och Yoann var just på väg hem och sedan medan flickorna var i badet, hann jag lite tömma mina väskor. Céline började laga mat. Martin hade haft en tennismatch på lördag och när jag frågade honom om hur det hade gått, blev han lite generad och berättade att han hade vunnit. Jag gratulerade entusiastiskt och kramade honom hårt och han var väldigt stolt och berättade om några händelseförlopp i spelet. Vi åt om en stund grönsakssoppa ackompanjerat med olika skinkor och bröd. Alla berättade om vad de gjort under veckoslutet. Alla hade haft ett väldigt bra veckoslut.

I mitt rum lyssnade jag lite på musik med min nya Bose 😍. Martin kom in och vi översatte meningen "Jag är Charlie" till många olika språk för att lägga till dem på planchen, Je suis Charlie, som vi har på fönstret mot gatan. Jag sade godnatt åt flickorna, skypade kort med mamma och gick och lade mig halv tio. Jag var väldigt trött men somnade inte genast.