lördag 13 september 2014

13.9 - En dag i Gent

Tidigt på morgonen hörde jag när familjen tog sig iväg men då satte jag bara öronproppar i öronen och fortsatte sova. Dock sov jag inte längre någon djup sömn för jag var lite nervös över att köra till Gent idag. Det var första gången jag skulle köra efter en lång paus, i frankrike och med en obekant bil. I Gent skulle jag träffa min kompis Araik, som jag träffade i flygplansyrslet då jag skulle till Bryssel. När jag just tänkte börja åka iväg, kom jag på att jag inte har en fungerande telefon utomlands. Mitt finska nummer fungerar inte längre, med mitt franska nummer kan jag inte ringa utomlands och jag har inte längre internet utanför huset. Det blev brått att snabbt försöka få tag på Araik för att komma överens om en tidpunkt och plats (i en totalt obekant stad) för att träffas. Han svarade inte på facebook men sen ringde jag snabbt med familjens telefon till honom och fick äntligen tag på honom. Vi kom överens om att träffas vid Koening Augusts park klockan 13.30. 

Bilresan var ett äventyr. GPS frunkan bara krånglade men som tur hade jag laddat ner rutten på kartprogrammet på iPaden för att säkert hitta fram men det var ju inte så behändigt och jag yrade bort mig en hel del i båda ändorna av motorvägen. Det var inte långt tills jag redan var på belgiska sidan. I Belgien såg jag inte alls någo hastighetsbegränsningar längs motorvägen. Även om jag körde 120 km/h blev jag ständigt omkörd. En gång stögade jag rikit ordentligt i en korsning och genast började folk tuta. Jag hittade sedan en parkplats och gjorde en fin fickparkering. Är rikit stolt. Måste ha söpö med mig som stöd för resan så att jag inte skulle vara helt ensam.

Araik och jag träffades på överenskommen plats överenskommen tid. Det var ganska kul att träffas såhär! Vi gick runt och yrade mycket längs de fina gatorna. Gent har mycket kanaler och gammal arkitektur. En vacker stad, som faktiskt var värd att se.
Araik hade varit i Gent förra året och visste några sevärdä ställen. Han visade en enorm ölbutik, som sålde en massa olika sorters ölar. Det var helt otroligt och för ölvänner säkert ännu bättre
Mina fynd: Chokladöl och Gentisk öl. Jag tycker inte ens om öl men om inte chokladöl är gott så är jag nog inte gjord för att gilla öl.


Vi gick omkring runt i hela stan och stannade alltid nu och då för att köpa eller äta något. På ett ställe vid en kanal kom vi till en återvändsgränd, där det skulle ha varit jätte långt att gå tillbaka. Det var stängt med galler och spikar för att inte klättras över men jag var så trött att gå runt så jag tyckte vi ändå sku ta oss där igenom. Jag klättrade runt hindret ovanför vattnet och lyckades! Araik skrattade och konstaterade bara att jag verkligen inte är en typisk finne. Sedan klättrade jag igen med hans saker och hjälpte honom och så sparade vi mycket krafter :) det är nytta av långa ben ibland.
Vi gick och köpte ost, bröd och choklad och satte oss och picknickade vid ån. Det var varmt och jättemysigt!
Turistbåtar åkte förbi oss många gånger och tittade och fotade.

Vi har båda väldigt olika bakgrunder. Hans föräldrar är skiljda, pappan död, mamman sjuk och han bor hos sin moster. Araik är musiker men för stunden arbetslös men har någo snuttjobb då och då och han lever ett sparsamt liv men ändå reser han. Han lever på en hyresinkomst på 200€/mån. I Ryssland existerar inget vettigt arbetslöshetsunderstöd (typ 50€/mån). När han kommer hel ska han slutföra sitt album.

Vi gick och pausade i ett café och valde café utgående från gratis wifi. Araik skulle kolla email och jag började skriva.

Som en stor chokladvän måste jag ju köpa belgisk choklad. Eftersom jag fick min "fickpeng" igår köpte jag några Leonidas konfekter.

Låter jätte ihQ men jag är ännu helt jättenöjd och förälskad i mina nya cosmic shoes (Araiks benämning för dem).

Senare träffades vi med någon som Araik hade couchsurffat hos förra året. Han var nu en alkoholist med seriösa problem och alla hade sagt till honom att söka hjälp. Det sade jag också. För en frisk är det svårt att förstå hur det kan vara så svårt att söka hjälp. Araik följde mig till bilen. Det var redan mörkt.
Det tog sin tid innan jag hittade ut ur Gent ut på motorvägen. GPS:n var till nollhjälp. Den sade hela tiden: connection perdu. Jag började redan bli smått nervös och på ett ställe bestämde jag mig av någon konstig orsak att göra en U-sväng, där det inte alls var möjligt och så var jag där tvärt mitt på vägen och så kom det bilar från båda hållen. Det värsta av allt, sen stöga jag!

Sen när jag sist och slutligen hittade till motorvägen, kände jag mig lugn igen och satte på musik, högt och ylade med. På tillbakavägen vaknade navigatorn och jag kom ihåg vägen så det var inte längre något problem.

Resan var spännande och lyckad. Kul att träffa Araik och Gent var en vacker stad. På onsdag åker Araik tillbaka till St. Petersburg så jag är glad att vi hann ses före det.

Jag funderade ännu om jag skulle åka till Lille och träffa de andra au pairena men när jag tittade på bussarna så skulle jag just ha hunnit till Lille och skulle sedan nästan genast ha nåsta åka hem med sista bussen 00.30 (orkade inte hållas uppe till första bussen 7.05) så det var inte riktigt någon vits. Istället började jag titta på Harry Potter och dödsrelikerna del 2 på franska med en kopp te :)



1 kommentar:

  1. Det var faktiskt en spännande resa! Och Ghent är vackert
    Din finska telefon borde nog fungera. Jag har inte stängt anslutningen, men använd den sparsamt

    SvaraRadera