På morgonen hade jag endast Alice eftersom Clé hade övernattat hos Lili. Céline var med oss en stund eftersom hon hade kommit hem sent igår och gick lite senare än vanligt på jobb. Alice och jag åt morgonmål tillsammans och sedan gick vi via Lili och Violette för att söka Clé. Hon skulle fara på solfège lektionen. Under tiden gick Alice och jag till Simplymarket för att göra lite inköp. I eftermiddag hade vi planerat laga nutellaglass och ikväll skulle jag laga köttbullar.
Efter musikteorin blev flickorna och jag och leka i parken. Jag lärde dem "käppen går runt huset" och "under hökens vida vingar". De är båda lekar jag gillat mycket när jag gick i lågstadie. Vi kom tillbaka hem lite före tolv och jag började laga mat. Jag lagade wok med kyckling, grönsaker och svamp ackompagnerat med ris. Luis, Martins klasskompis kom till oss efter skolan. Ugarna verkade alla riktigt gilla woken.
Martin och Luis jobbade med ett konstprojekt, en skitande häst. Flickorna och jag började laga nutellaglass. Resten av nutellan, som vi inte behövde för reseptet, åt vi upp. Clé skulle sedan gå och förbereda sig för att fara på Philippines födelsedag. Anthony kom hem via för att luncha och hämta Philippines present. Han hade väldigt brått och begärde mig paketera presenten, vilket inte var något problem. Clé började härja för hon tyckte presenten var dålig. Jag kunde ingenting åt den saken och blev bara väldigt irriterad för jag höll på och paketera så fint jag kunde och bredvid hade jag en unge som bara klagade. Till slut brände jag propparna och förklarade för Clé hur trist det känns att hjälpa henne om man bara får klagomål. "Sluta klaga! Vi försöker hjälpa DIG. DU ska på kalas. Pappa har köpt en present åt DIN vän. Jag paketerar DIN väninnas present och DU bara klagar. Va e dehär för sätt?" Hon lugnade sedan ner sig. Presenten blev riktigt fin. Vi lagade ett kort och allt och snart ringde det på dörren och det var Philippines mamma som kom och söka. Födelsedagen skulle vara på ett cirkus i Lomme. Barnen kunde själv lära sig cirkustricks.
Pojkarna målade på sin paffkonstruktion och Alice hjälpte lite till. Efter att Louis skulle hem, fortsatte Martin och Alice måla. Alice och jag lagade sedan ännu hemlagad vanilj-yoghurt glass. Det var en hel del städande i köket efter allt kockande. Idag hade Martin och jag mycket tid att spela pingis eftersom han inte hade Tennis i eftermiddag. Alice och Martin satt båda länge lugnt och läste serier och spelade på iPad.
Vi tog tillsammans mellanmål och sedan åkte Martin på fotboll. Alice och jag blev och pyssla med pärlor och hoppa lite på trampolin tills Clé kom hem. Hon hade en ansiktsmålning i ansiktet och berättade ivrigt om vad allt hon hade gjort på cirkusen. Alice hjälpte mig laga blandningen för köttbullar.
Céline kom tidigt hem. Hon skulle med Alice på kontroll till öronläkaren. Clé ritade en teckning för hennes körlektion. Tillsammans sjunger vi ofta olika populära franska sånger. Clé skulle idag i badet tvätta håret, vilket alltid är ett projekt. Hennes hår är helt underbart men besvärligt att sköta om. Medlet för att reda ut hennes hår tog slut och det var jobbigt att borsta hennes hår. Det gjorde ont när jag borstade. Hon var allmännt väldigt trött och ville inte tvätta håret och bara grät.
Klockan var redan mycket och jag skulle egentligen redan ha borda haft maten fem före färdig, men kunde helt enkelt inte lämna Clé. När Anthony kom hem, var Clé färdig från badet och han tog hand om henne med resten så jag kunde gå och fixa färdigt köttbullarna.
Om ett tag när alla hade kommit hem och jag fått färdigt maten, kunde vi alla sitta lugnt vid matbordet. Clé var helt slut. Annars mådde alla riktigt bra. Till efterrätt hade vi glassar. Nutellaglassen tog helt och hållet slut. Den var himmelsk. Jag hjälpte till med att städa undan i köket och började sedan förberda mig för att fara på Winesday. Jag var redan sen men hade meddelat om det redan väl på förhand när jag märkte att det kan bli sent ikväll.
Det här var min sista onsdag med barnen och jag hade varit med dem ensam. Dagen hade varit riktigt trevlig och när jag skulle fara på min sista Winesday började jag gråta och kramade Céline, Alice och Clé. De förklarade att jag är alltid välkommen tillbaka. Jag har alltid ett andra hem här.
Jag parkerade som vanligt nära Gare Lille Flandres på en sidogata och gick sedan till Vieux Lille till autrement dit, där de andra befann sig. På plats var Iara, Pat, Miriam, Luise och Sebastian. Vi hade, som vanligt, mycket att prata om. Jag var glad att just alla de fyra var på plats på min sista Winesday.
Iara och Pat var båda väldigt trötta och gick hem lite tidigare. Luises kämppis, Marie och hennes väninna, Sarah, och pojkvän kom och joinade en stund. När Miriam och jag gick hem, måste jag säga farväl till Luise. Det var inte lätt. Hon skulle imorgon åka hem till Hamburg för semestern så vi hinner inte ses längre. Båda började gråta men vi intalade varandra hur lyckliga vi kan vara över våra upplevelser, att vi överhuvudtaget träffats och att vi kommer att ses igen. Jag kommer absolut tillbaka alltid när jag har möjlighet.
Miriam och jag gick i armkrok till bilen. Hela vägen filosoferade vi och talade allmännt om livets gång. I bilen sjöng vi båda högt. Jag kom hem kvart över midnatt och var väldigt trött. Tagade gullade en stund med mig tills jag satt henne ut ur rummet och började sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar